Annica omgiven av Polarmarkens Ceri Constance och Äventyrs Bärbel

Vad har du själv för bakgrund inom området hund?
Jag växte upp som grannbarn till Kennel Polarmarken och lärde mig mycket av Gun och Sigge Eklund. När det blev dags att skaffa min första egna hund blev det förstås en schäfer därifrån. Senare flyttade jag till Sollefteå och jobbade ett tag på Hundskolans kansli innan jag så småningom flyttade ner till Stockholm. Jag har tävlat i spår, sök, skydd och drag med flera olika hundar.

När startade du din uppfödning och med vilken tik?
1985 kom min första kull, med Polarmarkens Ceri ("Constance") som mor och Silverpilens Ädel som far.

Hur många hundar har du idag, hemma och eventuellt ute hos fodervärdar?
Min uppfödning är väldigt liten och jag har bara en hund, tiken Korad Äventyrs Durin ("Dixie"), som nyligen fått en kull valpar med SBCH Korad Likatorps Birk.

Vad är du mest nöjd med i din uppfödning och vad vill du förbättra?
Jag måste nog säga att jag faktiskt är väldigt nöjd med de flesta av mina hundar. De är genomgående friska, de flesta har uppnått hög eller mycket hög ålder, de har hög arbetskapacitet och är stabila och balanserade hundar med goda nerver. De är också överlag väldigt hundsnälla.

Det som kan behöva förbättras är väl exteriören. Det viktigaste är förstås en optimal exteriör för bruksarbete men även detaljer som bröstkorgens djup och bredd, pälskvalitet och ögonfärg är ju viktiga. Jag tycker att en schäfer ska se tilltalande ut samtidigt som den är funktionsduglig med stark rygg och bra rörelser.

Vilken hund från din egen uppfödning är du mest stolt över?
Utan tvekan SBCH Äventyrs Brando. Han var en mycket bra hund som kom ur en jämn kull där alla var friska och med mycket bra mentalitet. Brando var verkligen en riktig allround-hund och en utmärkt representant för schäfern när den är som bäst. Han tävlade i elit skydd, rapport och spår samt i hkl sök. Han deltog flera gånger på både svenska och nordiska mästerskapen samt vikarierade som polis- och väktarhund. Hela B-kullen gick i avel och har nedärvt mycket av sina fina egenskaper.

Vilka krav ställer du på dina valpköpare?
Jag kräver att de ska ha haft hund innan och att de ska ha som målsättning att tävla bruks eller att de skall använda hunden som tjänstehund. Både för hundarnas skull och för valpköparnas, mina hundar är inte de allra lättaste och de kräver en erfaren hand för att komma till sin rätt. Sen vill jag att hundarna ska få leva som familjemedlemmar och att de inte ska behöva vara ensamma om dagarna eller tillbringa alltför mycket tid i hundgård. Dessutom ser jag gärna att mina hundar kommer till friluftsmänniskor, som tycker om att vistas i skog och mark. Sist men inte minst önskar jag att mina hundar skall komma till människor som är snälla mot dem och verkligen älskar dem.

Du fick SKKs bruksuppfödarpris*) i år, vad betyder det?
Det är förstås hedrande för mig och mina valpköpare. Jag har väldigt duktiga och ambitiösa valpköpare och det är ju deras förtjänst att Kennel Äventyr har fått priset.

Nämn några hundar som enligt dig har haft det största inflytandet på modern svensk schäferavel?
Odin von Andersdorfer Ufer står väl kanske i en klass för sig och ligger bakom väldigt många av dagens bästa bruks- och tjänstehundar, han hade också en enastående ledstatistik med endast två fel av 196 röntgade avkommor.

Polarmarkens Donner, som stod som avelshund på Hundskolan på 70-talet, visade sig vara en av de bästa nedärvarna på tjänstehundsidan, där han gav över 60% tjänstehundar.

Allroundhunden SBCH SLCH SUCH Tjänstehund Cleibers Cleei och SUCH Aristos Muck är ytterligare två hundar som bidragit till många av dagens mest framgångsrika brukshundar.

Vad hoppas du av föreningen Svensk Bruks Schäfer?
Först och främst hoppas jag att vi uppfödare som är med ska få ett bra samarbete och få möjlighet att föra en öppen dialog kring våra schäfrars hälsa och sundhet. Jag hoppas att vi ska kunna utbyta viktig och sanningsenlig information om den sjukdomsproblematik som finns inom rasen. Kanske via det uppfödareforum som finns på hemsidan?

Sen tror jag också att den nya föreningen kommer att leda till att många nya kontakter knyts, både oss uppfödare emellan och med andra schäferintresserade.

Jag skulle också gärna se att föreningen verkade för att både öka antalet brukstävlande och för att lösa problemen med bortlottningen inom spårhundsgruppen. En idé skulle vara att ta efter ridsporten, där man har ett system som ger förtur åt ekipage som blivit bortlottade flera gånger.