Gunnel Crona är kennel Akjas ägare och dessutom mentaldomare. Hon anser att SBS borde ändra sin redovisning av MH-statistiken. Vad tycker du? Debattera på Svensk Bruksschäfers forum.
 
Det finns numera flera personer som analyserat och sammanställt
MH resultat, och det finns fler forskare än Per Erik Sundgren som
intresserar sig för brukshundarnas mentalitet.
Dessa är till exempel Hemlin, Ingrid Tapper och Kent Svartberg. och jag tycker att vi uppfödare och hundägare ska ta del av deras resultat och använda dessa.
Som mentalbeskrivare/mentaldomare och utbildare så anser jag att det är lätt för många hundägare att förstå Kent Svartbergs sätt att redovisa MH resultaten. Han har ju faktoranalyserat MH resultat och fått fram fem egenskaper som är viktiga för bruks-arbetet.
Jag tycker att dessa anknyter väl till de fyra grundläggande överlevnadsbeteenden som etologer brukar beskriva, nämligen:

Jaktfunktionen ( förfölja, bära, bita)
Sociala funktionen (flock, gemenskap, samla ihop,trygghet)
Försvar ( hävda sig och sitt revir, sin avkomma, sin flock etc)
Nyfikenhetsfunktionen ( undersöka, pröva, vara uppmärksam)
Svartbergs egenskaper som han fått fram via faktoranalysen kallar han  för:
Jakt
Socialitet
Aggressivitet
Nyfikenhet/orädsla
och den femte egenskapen kallar han för
Lekfullhet , och den har också visat sig ha stor betydelse för brukshundars användbarhet i livet och i samhället. Den egenskapen korrelerar också med socialiteten.
Svartberg har även en 6:e faktor som han kallar ”boldness”, och den är sammansatt av flera olika egenskaper, och har väldigt stor vikt för hur hunden kan anpassa i olika situationer mm.

På SKK:s hemsida, avelsdata kan man logga in och titta på både traditionella spindeldiagram (Sundgren) och den femkantade figur som Svartbergs faktoranalys utvecklat
Jag tycker att redovisningen i form av tabeller och spindeldiagram är grunddata för genuint avelsintresserade kan studera.Vanliga hundägare och valpspekulanter har lättare att förstå Svartbergs femkantade figur, där det tydligare framgår om avkommor till en hund ligger över eller under genomsnittsvärdena för rasen i de aktuella egenskaperna.
SBS har ju varit initativtagande till att uppfödare ska redovisa sin uppfödning såväl ledmässigt som mentalt och det har ju varit väldigt positivt för utvecklingen av schäferrasen för bruksintresserade.

Nu tycker jag att även SBS ska börja redovisa femkantiga figuren av MH resultat. Dessa MH resultat på avkommegrupper tas fram successivt hos SKK i deras avelsdata och går att använda, när vi t ex vill annonsera nya valpkullar hos SBS för att öka överskådlighet och förståelse.
Det är också viktigt att om möjligt ange provålder på hundar som deltar i MH, eftersom det spelar stor roll om kullen är 15 mån eller 2,5 år när dom gör MH.
Helt enkelt som alla vet så ökar hundars livserfarenhet med ökad ålder och möjligheten att mäta ärftliga egenskaper minskar.
Har noterat att det är betydligt fler av SBS medlemskennlar som MH ar sina kullar vid lägre ålder än övriga schäferkennlar och vill vi mäta arv så måste hundarna vara unga när dom genomför Mentalbeskrivningen.

Som illustration till mina uppfattningar finns på nedan MH profiler på avkommor till en hanhund. Figurerna är hämtad ur SKK avelsdata 1 jan 2009. Det är lätt att hitta olika avelshundar och på kullar finns det både HD o ADstatus  redovisat samt MH på avkommor och syskon.
  

På det vänstra diagrammet, MH redovisning hanhund enligt Svartbergs egenskaper. intensitetsvärdena från 0 i mitten till 5 som är högsta värde i en egenskap, precis på MH skalorna. Det är lätt att läsa av varje värde på egenskaperna och jämföra med totalvärdena för schäfrar mellan 12-18 mån som genomfört MH.
Linjen visar schäfermedelvärdena och det grå fältet visar hanhundens avkommor. Vi kan kalla denne hane  nr 1 och det är 86 avkommor i statistiken.

Man kan snabbt se att den här hanhunden lämnar avkommor som i stort sett ligger på schäfermedelvärdena, utom i egenskapen aggressivitet där avkommorna ligger under medel.
Fördelarna med denna redovisning är att det går snabbare att få en överblick av nedärvningen jämfört med spindeldiagrammen som kräver längre tid och mer kunskaper hos läsaren.
Man kan snabbt se att den här hanhunden lämnar avkommor som i stort sett ligger på schäfermedelvärdena, utom i egenskapen aggressivitet där avkommorna ligger under medel.
Hanhundens avkommor ligger på 4,0 i nyfikenhet/orädsla och på 3,9 i lekfullhet, på en 5 gradig skala, och lägre i jakt, socialitetet och aggressivitet.

Det högra diagrammet visar spindeldiagram på samme hanhund och jag anser att det är mer svårtolkat för hundägare i allmänhet, och för nya schäferspekulanter i synnerhet.


Hur förklarar du enklast diagrammet?

Med hälsningar
Gunnel Crona

Cirkeldiagrammet har stora fördelar
Per-Erik Sundgren svarar här på Gunnel Cronas debattinlägg:

Det finns inte någon som helst motsättning mellan de båda redovisningsmetoderna eller mina och Kenths uppfattningar. I själva verket rör det sig bara om två skilda typer av spindeldigram baserade i allt väsentligt på samma data.
De diagram som använts tidigare har också en indelning som praktiskt taget helt motsvarar den i de diagram som vi kan kalla ”egenskapsdiagrammen”.  Gunnel Crona gör en affär av att ”egenskapsdiagrammen” baseras på faktorsanalys. Jag kan då avslöja att detsamma gäller de diagram som komplett redovisar varje moment för sig, men som dessutom för samman dem i grupper tydligt redovisade runt den yttre diagramcirkeln.
När Gunnel sedan redovisar en jämförelse mellan de båda diagramtyperna med ett exempel så ser jag inte att någondera har någon väsentlig fördel över den andra när det gäller just det som framhävs, att avkommegruppens medelvärde för aggressivitet ligger klart under genomsnittet för rasen.
Idén med cirkeldiagram är att utnyttja ögats förmåga att snabbt identifiera figurer.  De tidigare diagrammet gör att basfiguren alltid är en cirkel, som ögat i realiteten kan bortse ifrån annat än som en mycket enkel referensbakgrund. I ”egenskapsdiagrammen” måste ögat söka mer efter var skillnaderna finns mellan två oregelbundna figurer. Enligt min uppfattning skulle också det diagrammet ha vunnit på att använda en cirkel som representerar rasmedelvärde. Det skulle ytterligare ha underlättat tolkningen. Nu är det nog inte så att det är Kenth Svartberg som missat finessen med de ursprungliga cirkeldiagrammen utan tidigare kollegor till mig vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
”Egenskapsdiagrammen” förenklar diagrammen genom ytterligare grupperingar och vissa uteslutningar, vilket också kan underlätta avläsningen. Den nackdel det kan ha är att de inte samtidigt redovisar detaljinformationer från de testmoment som faktiskt genomförs.
Kenth Svartbergs avhandling har tillfört mycket värdefullt till diskussionerna om framtida former för beskrivning av hundars mentala egenskaper eller personlighetstyper. Långt mycket intressantare än att konstruera någon konflikt kring hur resultaten redovisas vore att ta fasta på de problem som finns kvar i själva beskrivningsformerna.
Genomförs beskrivningar tillräckligt enhetligt? Vad är det egentligen för beteenden hos hund som vi har väsentligt intresse av att beskriva tydligt? Kan de metoder vi har för att beskriva just de beteendena förbättras och i så fall hur? Mentalbeskrivning Hund, som i väsentliga delar har skapats av Lars Fält, Sven Järverud och Curt Blixt på basen av den tidigare L-testen vid dåvarande Arméns Hundskola, har givit ovärderlig ny information om våra hundraser och skillnader i deras beteenden. Det väsentliga nu är att verka för ett fortsatt utvecklingsarbete som ger oss än kraftfullare verktyg för att genom avel påverka våra hundars mentalitet i önskad riktning.
Sprötslinge den 28 mars 2009
 


Per-Erik Sundgren